edunyfiken

Vet inte riktigt vad jag ska skriva här.. Jag vet att jag verkligen måste göra nånting åt mig själv och mitt mående för så som jag mår nu de går inte.. Min mamma sa igår att hon tyckte att jag skulle fundera på att äta lyckopiller för att ena dagen så svävar jag på rosa moln och nästa dag så är jag verkligen på botten fast de är inte bara från dag till dag de svajar utan de är från timme till timme, de är riktigt jobbigt att inte ha nå jämt mående och jag vet att fast jag inte vill att de ska gå ut över någon annan så gör de de.. Men jag tror inte att äta lyckopiller är lösningen på mitt problem utan jag tror att om jag bara tar tag i mitt liv så börjar jag nog må bra och reder ut saker och ting. Men jag vet också att jag klarar inte att reda ut allting själv och jag behöver hjälp och de är så skönt att veta att jag kommer få hjälp bara jag ber om de och jag vet också att jag har människor som stöttar mig och som finns där för mig och de är så skönt att veta att de fortfarande finns vänner som fortfarande bryr sig och som faktiskt vill hjälpa mig och stötta mig.

De kändes skönt att prata med dig i natt de finns en hel del att reda ut och de känns skönt att vi börjar någon stans jag hoppas att vi ändå kan vara vänner och prata med varandra så att jag inte har förstört allt för mig. Men jag vet att jag har förstört en hel del men att jag hoppas att allting kanske vänder och att du någonstans kanske kan tro på mig och de jag säger men jag förstår dig, för jag har inte varit snäll.

Ja jag vet inte riktigt om jag har nå mer och skriva just nu ska kolla lite film och sen blir de en dusch och städa upp rummet där jag sover hos mamma just nu! Joo just de jag är så himla less på att inte ha en egen bostad och att jag måste bo hos min mamma de är sjukt jobbigt för jag får inte göra vad jag vill känns de som.. Igår kväll skulle jag iväg en snabbsväng och de slutade med att mamma skickade mess och frågade vart jag var och att jag var tvungen att skynda mig hem, jag är väl ändå snart 22 år och får väl vara ute hur länge jag vill så länge jag inte väcker hela huset när jag kommer hem bara jag är tyst och tar hänsyn till alla andra som bor här.

Ha de nu så bra alla!