edunyfiken

Fan vad allting suger just nu.. Jag vill vara med min karl som jag älskar mest av allt.. Men just nu har vi tagit ett litet uppehåll eller vad man ska kalla de. Vi har som sagt att de är slut så jag får väl se vad som händer och sker mellan oss. Vi har sagt att vi ska vara vänner och försöka lära oss att umgås med varandra igen som vi inte har gjort på länge sen så ska vi lära oss att prata och vara öppna och ärliga med varandra.. Vi har sagt att vi inte ska göra nånting med någon annan och jag vill inte göra nånting med någon annan för han är den enda jag vill vara med. Och jag hoppas att han känner samma sak för mig men han sa att han inte skulle vara med någon och att han inte ville de.. För de första så var de för att han älskade mig fortfarande och för de andra så handlar de om respekt också. Så vi får väl se vart de slutar men jag hoppas att de blir vi igen och att vi hittar tillbaka till varandra. Jag ska då ändå flytta hit till Lycksele men de som är så bra de är ju att jag får låna en lägenhet av en kompis som heter Daniel men saken är den att jag bor granne men han så de kan både vara för och nakdelar med de hela.. Men just nu ser jag de som en fördel för då kan jag vara med han och vi äter ju middag ihop så de blir nära och bra sen kan jag ju spionera lite grann på han också om jag vill ;P hehe.. Snart ska jag hem till Piteå för jag måste hem och packa ihop hela lägenhet och sen måste jag städa där. Sen ska jag träffa min mammma och min lillebror och mina underbara vänner som finns där hemma i Piteå.. Saknar dom massor och speciellt just nu när de känns lite tungt för mig. Jag har gråtit mig till sömns sen i lördags natt så de känns jätte jobbigt. Men igår var första kvällen som jag sov själv i lägenheten som jag har fått låna för natten till söndag så skulle jag sova där men hade inte gjort i ordning nånting så då gick jag över till min älskade ex karl och frågade om jag fick sova på soffan men då sa han att jag skulle komma och lägga mig i sängen. Men eftersom att vi inte var tillsammans så tog vi som inte på varandra så då grät jag mig ändå till sömns.. Fan vad jag inser hur mycke jag älskar han nu när jag nästan har tappat han. Hoppas att de löser sig och att de blir vi igen. Men men allting har en mening som min mamma sa fast jag kanske inte kan förstå den just nu.

Jaja men nu ska jag sluta sitta och beklaga mig här och försöka ta tag i saker och ting och fortsätta i rätt riktning.. Nej men nu ska jag vara social med min vänner..

Ha det bra alla och var rädd om de ni har för man vet aldrig hur länge man har de!